Bartolomaios: Förkunna livets helighet inför krigets barbari

Vatican News

Inför dagliga bilder av krigets barbari ”förkunnar kyrkan med sin röst att varje enskild person på jorden är helig och att det är vår plikt att visa henne absolut respekt, och den uppmanar oss att ’förstå vår uppgift, hedra urbilden, förstå mysteriets kraft och för vem Kristus dog’”.

Med hänvisning till Gregorios Teologen och Filipperbrevet påminner den ekumeniske patriarken Bartolomaios i sitt budskap inför påsken som firas i den ortodoxa kyrkan söndagen den 12 april, om att ”Herrens uppståndelse är människans återgång till sin eviga natur. Som ”början på ett nytt evigt liv” läker det förstörda relationer och skapar den fred ”som övergår allt förstånd”, vilken omfattar försoning och jordisk fred. 

Be för våldets offer

För Bartolomaios klingar ordet om korset och uppståndelsen idag som ett evangelium om fred, försoning och rättvisa mot krig, hat och orättvisa som ”strider mot de grundläggande kristna principerna, för vars förverkligande och bekräftelse Guds folk arbetar dagligen”. Patriarken av Konstantinopel uppmanar till att be till Herren ”för offren för krigets våld, för de föräldralösa, för dem som sörjer sina barn, för alla som bär på följderna av grymhet och mänskligt lidande i kropp och själ”. Den uppståndne Kristus är ”ett avvisande och en fördömelse av våld och rädsla samt en uppmaning till ett fredligt liv”. Kriget skapar kaos och död, men ”uppståndelsen besegrar döden och skänker oförgänglighet”.

Påsken som en hyllning till friheten

Den kristna vandringen är oupplösligt förbunden med korset: ”Uppståndelsens glädje har räddat Guds folk från att identifiera sig med denna världs anda, och därigenom skyddat det från en steril slutenhet och en andlighet utan dynamik och hoppets ande”. Påsken är en ”hymn till friheten”, till den tro som ”aktiveras av kärleken”, som är nåd och gåva från höjden och ”levs i kyrkans heliga mysterier och i ’mysteriet’ med tjänandet av nästan”. Den heliga påsken, avslutar Bartolomaios, ”är hela vår andliga kultur, kärnan i vår fromhet”. Och Herrens uppståndelse ”är också vår uppståndelse i denna tid, en förebild och en förhandsglimt av ’mänsklighetens gemensamma uppståndelse’ och av hela skapelsens förnyelse”.