Påven: Kristna ska skapa fred mitt i splittringen – mänsklighetens framtid står på spel
Vatican News
En väg som berikas med nya etapper, vars mål – gemenskapen – redan existerar och vittnar om fred i en värld präglad av krig, polarisering och motsättningar. Hindren längs vägen är många, nya och föränderliga, men uppdragets storhet – själva mänsklighetens framtid – är en garanti för ett gemensamt engagemang för alla män och kvinnor av god vilja. Så ser påve Leo XIV framtiden för de olika kristna trosriktningarna i världen, när han på morgonen den 30 juni tog emot delegationen från det ekumeniska patriarkatet, ledd av Emmanuel, metropolit av Kalcedonien och utsänd till Rom av patriarken Bartolomaios, inom ramen för det traditionella utbytet av delegationer i samband med respektive skyddshelgons högtider: igår för firandet av de heliga Petrus och Paulus och den 30 november i Istanbul för den helige Andreas festdag.
Er närvaro bland oss uttrycker den broderliga närheten från systerkyrkan i Konstantinopel och dess herde och ledare, Hans Helighet Bartolomaios, ekumenisk patriark. Jag är honom och alla medlemmar i den heliga synoden djupt tacksam för att de har velat sända er till Rom, för att fortsätta det traditionella utbytet av besök i samband med firandet av våra respektive kyrkors skyddshelgon.
Minnena från mötena med Bartolomaios I
Påven utgår just från det levande minnet av sitt deltagande i firandet av sankt Andreas, i patriarkatets kyrka Sankt Georg i Phanar, den 30 november förra året, i samband med hans apostoliska resa till Turkiet och Libanon. Han minns ”med glädje och tacksamhet” mötena med patriarken Bartolomaios I och den gemensamma visionen som framför allt kom till uttryck i ”önskan att gå vidare på vägen mot full enhet mellan alla kristna”.
Minneshögtiden för konciliet i Nicea
En annan viktig etapp på resan, som påven framhöll, var minneshögtiden för 1700-årsjubileet av det första konciliet i Nicea, som hölls på kvällen före sankt Andreas festdag i İznik, på inbjudan av själva Bartolomaios och i närvaro av företrädare för andra kyrkor och kyrkliga gemenskaper.
Det var ett talande vittnesbörd om den gemenskap som redan finns mellan alla dem som delar tron på Gud, alla människors Fader, och bekänner Herren och Guds Son Jesus Kristus samt den Helige Ande, som inspirerar oss och leder oss till sanningens och enhetens fullhet.
Mot firandet av det andra årtusendet av Frälsningen
Dessa minneshögtider, fortsätter påven, visar hur den nicenska trosbekännelsen utgör grunden och riktlinjen för vägen mot enhet, inom vilken Leo XIV fastställer ett datum.
Låt oss alla kristna trosriktningar i världen tillsammans vandra vägen mot firandet av det andra årtusendet av Frälsningen år 2033, och återupptäcka gåvan och kallelsen att vara vittnen om den Uppståndne.
Mänsklighetens framtid står på spel
Ett uppdrag som är ännu mer betydelsefullt i en tid som, bekräftar påven, är söndersliten av krig, ”ökande polarisering” och kulturella och sociala splittringar. Ett sammanhang där de kristna, ”försonade med varandra och eniga i bekännelsen av den enda tron”, är kallade att vara ett trovärdigt tecken på fred och att i detta åtagande engagera alla män och kvinnor av god vilja.
I den nuvarande situationen står inte bara det kristna budskapets trovärdighet på spel, utan själva mänsklighetens framtid.
Människans ansvar
Ett behov som blivit ännu mer angeläget i takt med att dagens utmaningar växer: fred, en ansvarsfull användning av den nya tekniken och omsorgen om skapelsen – ett ansvar som härrör från själva Jesu Kristi evangelium.
Ansvaret för varje människas liv och värdighet, med utgångspunkt i de allra minsta och mest behövande, är det kriterium som avgör vårt nuvarande och eviga öde.
