Vatikanen digitaliserar fotoarkivet om Johannes Paulus II
Vatican News
Om tekniken bevarar det synliga, så bevarar personerna det osynliga. I detta fall handlar det om historien om nästan tre decennier av Johannes Paulus II:s pontifikat, avbildad i över fyra miljoner fotografier. Ett enastående visuellt arv som äntligen kommer att digitaliseras för att delas med hela världen.
Bilder som lämnat outplånliga spår
Karol Wojtyłas pontifikat har lämnat outplånliga spår i vår samtida världsbild. Av denna anledning har dikasteriet för kommunikation beslutat att genomföra ett omfattande arbete för att bevara och lyfta fram det värdefulla fotoarkivet. Projektet – som presenterades den 8 juli i Marconi-salen i samma dikasterium – ingår i ett betydligt bredare program som inleddes av teknikavdelningen år 2023 under ledning av Francesco Masci.
Vid sidan av dikasteriet kommer Francesco Sforza – fotograf och kurator, som har lagt hjärta, ögon och kameralins i påvarnas tjänst, från Paulus VI till Leo XIV – att samarbeta med filmrestaureringsverkstaden ”Immagine Ritrovata” vid Cineteca di Bologna, som ansvarar för den vetenskapliga samordningen och restaureringen, tillsammans med digitaliseringsföretaget Bucap.
Ett porträtt som sträcker sig över tre decennier
Syftet är att återge världen det fotografiska minnet av 27 års pontifikat, som bland annat omfattar 104 apostoliska resor och 146 pastorala besök, vilket sammanlagt ger över 4,7 miljoner fotografier som dokumenterar ett ämbete präglat av en enormt stor intensitet och internationell närvaro. Siffror som också vittnar om den centrala roll som bilderna spelade under den polske påvens år.
Den första fotostudion
De första bilderna i detta arkiv är från 1977, då man för att tillgodose behoven hos L’Osservatore Romano improviserade fram en första fotostudio, inrymd i två små rum, varav det ena var ett utrymme under trappan. Med åren utvecklades ett arkiv som idag, genom miljontals bilder, berättar om en mycket betydelsefull period i kyrkans historia.
Bevara och dela
Programmet omfattar en välstrukturerad arbetsprocess: från insamlingen av fotonegativ till redaktionellt urval, vidare till omplacering och säkerhetsåtgärder för originalmaterialet, med restaurering där så behövs. Resultatet blir alltså ett digitalt kulturarv avsett för bevarande och lyftning av det visuella minnet, som görs tillgängligt för alla.
I takt med vår tid
I en tid präglad av djupgående tekniska förändringar får projektet dessutom en symbolisk betydelse. Dikasteriets prefekt Paolo Ruffini betonade bland annat att detta initiativ vittnar om övergången från det analoga till det digitala, i en värld som den vi lever i idag där ”minnet utan bild riskerar att förtvina och slockna”. Ruffini har dessutom understrukit vikten av att bevara arbetet från dem som gått före oss, eftersom det är genom att blicka tillbaka på det förflutna som vi bygger framtiden. Samtidigt underströk han att tekniken aldrig får skiljas från mänsklig passion och intelligens, särskilt när det gäller fotografi och bilder. ”Det är viktigt att vårt hem”, kommenterade prefekten, ”och all vår kunskap är integrerade för att vi ska kunna uppskatta skönheten i att springa i takt med vår tid”.
