Det var värt väntan: fader Raimo Goyarrola vigdes till biskop
Juho Sankamo
I Finland bad de troende ovanligt flitigt för att få en biskop
Under den heliga mässan vigde kardinal Anders Arborelius OCD, biskop i Stockholm, tillsammans med ärkebiskop Julio Murat och emeritusbiskop Teemu Sippo SCJ, samt många andra biskopar, fader Raimo Goyarrola till biskop. I sitt predikan förkunnade kardinal Arborelius att våra hjärtan "skapades för att Gud skulle älska dem och för att vi med all vår kraft skulle svara på denna kärlek." Detta är kallelsen för alla kristna, och biskopen hjälper oss att förverkliga denna kallelse. Kardinalen betonade att biskopen bör hjälpa oss att bli ett folk som "längtar att komma närmare Jesus."
Kardinal Arborelius påpekade att "sällan har så många människor ivrigt bett om en biskop som här i Finland under dessa år." Kardinalen sa att han hade frestats att använda ett svenskt uttryck: "Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge."
Kallelse till helighet gäller hela Guds heliga folk
I sitt predikan påpekade kardinal Arborelius att som medlem i Opus Dei är biskop Raimo väl förberedd för sitt biskopsuppdrag att leda alla kristna mot helighet. Kardinal Arborelius undervisade om att kyrkan behöver en biskop som påminner, leder och hjälper kristna att förverkliga sin kallelse. Han betonade att biskopens uppgift är att identifiera hur den Helige Anden verkar i de kristna och hjälpa dem att förverkliga sin kallelse till helighet.
Kardinal Arborelius påpekade att varje kristen är kallad att sprida evangeliet och föra ljus till mörkret (jfr 2 Kor 4:6). Kardinalen betonade att detta verkligen är en "katolsk kallelse".
Efter biskopsvigningen framkom det i många tal och diskussioner hur biskop Raimo har hjälpt och lett många lekmän att hitta sin egen kallelse i samhället, i kyrkan, i arbetslivet och i vardagen. Vid mässan och de efterföljande festligheterna fanns det verkligen många gäster också från andra kyrkosamfund. I sitt predikan betonade kardinal Arborelius att en katolsk biskops uppgift är mycket ekumenisk. Enligt kardinalen är "det god ekumenisk stämning i Norden."
Efter mässan, under kvällens festligheter, framhöll många talare att Finlands katolska gemenskap är ungdomlig, och många observera att det hördes barnens röster i mässan, och detta vittnar om kyrkans livskraft och framtid.
Glädjens olja till den mollstämda Norden
I sitt predikan förmedlade kardinal Arborelius ett meddelande från Jesaja (jfr 61:1-3) till den nya biskopen: "Helige Anden sänder dig för att föra goda nyheter till de fattiga, trösta dem vars hjärtan är krossade och ge glädjens olja åt de sorgsna." Enligt kardinalen behövs "denna glädjens olja särskilt i Norden just nu." Han påpekade att det ofta råder nedstämd stämning i Norden - "eller till och med en slags kollektiv depression och själens mörka natt."
Kardinalen hoppades att biskop Raimo som kommer från söder skulle föra ljus till Nordens mörker. Han predikade att vi "verkligen behöver denna glädjens olja. Vi längtar efter budskapet om uppståndelsen. Vi längtar efter att få känna Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte."
Stor glädje och mycket hopp - nu har vi äntligen en ny biskop!
I den högtidliga mässan, när fader Raimo hade vigts till biskop, bröt kyrkofolket ut i spontana applåder vid flera tillfällen. Dessa applåder förmedlade den lättnadens glädje att Helsingfors katolska stift äntligen har en biskop. Som kardinal Arborelius konstaterade i sitt predikan: Utan en biskop "saknas något. Någon saknas. Guds heliga folk behöver en herde, en fader, en lärare för att hjälpa dem på vägen till helighet. I svåra tider behöver de en guide för att verkligen vara ett folk av hopp, tro och kärlek."
