Påven till ordenssystrar: Världen behöver generösa kvinnor
Vatican News
På måndagen tog påve Leo XIV emot en grupp oskodda karmelitnunnor från Heliga landet samt medlemmar av Sankta Katarinas systrar, Salesianmissionärerna av Obefläckade Maria, och Sankt Paulussystrarna av Chartre.
Dessa ordensgemenskaper befann sig i Rom för sina respektive generalkapitel.
Modiga kvinnor – mer dyrbara än pärlor
Utifrån det gemensamma kännetecknet "mod", som präglar deras grundare, reflekterade påven över ett citat ur Ordspråksboken: "Vem finner en tapper kvinna? Hennes värde övergår pärlor."
Svaret på frågan, sa han, finns i historien om deras kongregationer och alla de "starka, modiga och ovanliga kvinnor" som först svarade på Guds kallelse – och banade vägen för nya generationer att följa Kristus i fattigdom, kyskhet och lydnad, ibland ända till martyriet.
Trohet som kommer från Kristus
Påven påminde om att denna trohet inte är av egen kraft, utan kommer från Kristus, och är förankrad i bön, sakramenten och Guds ord. Oavsett om livet är kontemplativt eller aktivt, har det sin rot i samma källor.
Även om världen idag tenderar att förneka det andliga och fokusera på det världsliga, så visar ordenskvinnornas verksamhet i världen, i kraft av Guds styrka, hur aktuella de fortfarande är.
Han uppmanade dem att omfamna ödmjukhet, att söka sin styrka i Gud, och att förbli nära Honom – för att kunna tjäna Honom i vardagen.
Världen behöver generösa kvinnor
Påven lyfte fram det andliga modet och dynamiken hos deras grundare och tidigare medlemmar: Regina Protmann, Marie Gertrude av Jesu Dyrbara Blod, Marie-Anne de Tilly (tillsammans med fader Louis Chauvet), Den heliga Teresa av Avila och eremiterna på Karmelberget.
Alla dessa kvinnor var djupt förenade med Gud och därför helt vigda att tjäna honom till det goda för hela Kyrkan.
– Det är detta arv ni har mottagit, sa påven, och det gör er närvaro här så meningsfull. Han betonade att även i vår tid behövs generösa kvinnor.
Karmeliternas vittnesbörd i Heliga landet
Innan han avslutade sitt tal, lyfte påve Leo särskilt fram de oskodda karmelitnunnorna i Heliga landet, och deras tysta och vaksamma närvaro i ett område sönderslitet av hat och våld, deras förtröstansfulla överlåtelse till Gud och oavbrutna böner för freden.
– Vi alla följer er i bön, sa påven. Genom er kommer också vi nära dem som lider.
