Påve Leo: Be för krigets offer, glöm inte folket i Myanmar

Vatican News

Vid slutet av sin allmänna audiens på onsdagen vände påve Leo sina tankar till dem som fortsätter att lida mitt i världens många väpnade konflikter.

”Jag inbjuder er,” sade han, ”att förena er med mig i bön för alla som prövas av krigets våld i olika delar av världen.”

Särskilt bad påve Leo för folket i Myanmar och uppmanade det internationella samfundet ”att inte glömma det burmesiska folket och att ge det nödvändiga humanitära biståndet.”

Påvens böner för Myanmar kommer vid en tid då landet fortsätter att stå inför en av världens värsta humanitära kriser. Nästan fem år har gått sedan militären grep makten i en kupp som störtade den demokratiskt valda regeringen. Inbördeskriget har orsakat tusentals dödsfall och tvingat omkring tre miljoner människor på flykt.

Vad som började som massprotester mot kuppen 2021 utvecklades till våldsamma sammandrabbningar mellan prodemokratiska styrkor och etniska väpnade grupper å ena sidan, och militärjuntan å den andra.

Hela byar har förstörts av flyganfall och strider, medan miljontals människor saknar tillgång till mat, medicin och skydd. Enligt Förenta nationerna är nu mer än hälften av Myanmars befolkning i behov av humanitärt bistånd.

Rohingya-krisen

Den svåra situationen i Myanmar går dock tillbaka till tiden före kuppen 2021. Den civila regering som störtades av militären hade redan tidigare mött internationell fördömelse för sitt sätt att hantera Rohingya-krisen, under vilken medlemmar av den muslimska minoriteten utsattes för extremt och systematiskt våld.

När Myanmars militär inledde sin kampanj i augusti 2017, omfattade den omfattande mord, sexuellt våld, tortyr och förstörelse av hela byar. FN:s insamling av fakta om Myanmar beskrev militärens agerande som, utfört med ”folkmordssyfte.”

I början av 2018 hade mer än 700 000 Rohingyer flytt till grannlandet Bangladesh, utöver dem som redan drivits bort i tidigare vågor av förföljelse. De som fortfarande befinner sig i Myanmars delstat Rakhine lever under allvarliga rörelsebegränsningar, förnekas medborgarskap och tvingas leva under apartheidliknande förhållanden.

Våldet utfördes främst av samma militär som senare tog makten i kuppen 2021. Den civila regeringen vid den tiden misslyckades dock med att agera.

Det internationella samfundet fördömde dessa handlingar, men generalerna som var ansvariga mötte liten eller ingen rättslig påföljd.

Bara fyra år senare, i februari 2021, iscensatte samma generaler – ledda av Min Aung Hlaing – en statskupp och störtade den demokratiskt valda regeringen under Aung San Suu Kyi. De förväntade sig att snabbt kunna befästa sin makt, men utlöste istället en aldrig tidigare skådad våg av landsomfattande motstånd.

Sedan dess har militären använt samma brutala taktik som den tidigare riktade mot Rohingya, denna gång mot hela Myanmars folk. Folket i Myanmar, av alla etniciteter och religioner, har därför under årens lopp uthärdat förtryck, diskriminering och förluster under växlande regimer.