Påve Leo XIV: Prästämbetet är en "total gåva"
Vatican News
Påve Leo XIV skickade på onsdagen ett brev till det stora ärkestiftliga seminariet i Trujillo, där han en gång var professor och studierektor, och uttryckte sin tacksamhet för institutionens ”fyrahundra år av historia.”
I sitt brev betonade påven att den grundläggande uppgiften för dem som studerar vid seminariet förblir densamma som alltid: ”att vara med Herren, låta Honom forma dig, lära känna och älska Honom, så att du blir lik Honom.”
Prästämbetet är en ”total gåva”
Påve Leo uppmanade seminaristerna att undersöka sin djupaste motivering och betonade att prästämbetet inte kan ses som en personlig ambition.
”Prästämbetet kan inte reduceras till att ’nå prästvigningen’, som om det vore ett yttre mål eller en enkel flykt från personliga problem”, skrev påven. ”Det är ingen flykt från det man inte vill möta, ingen tillflykt från känslomässiga, familjära eller sociala svårigheter. Det är varken en befordran eller en trygghet, utan sin existens som en total gåva.”
Påve Leo varnade vidare för att se prästämbetet som en ”ren förmån eller byråkratisk funktion” och betonade att ”den som söker prästämbetet av småaktiga motiv bygger på sand.”
Bön, studier och ständig urskiljning
Påven förklarade att livet i seminariet är ”en väg till inre förvandling”, där reflektion och uppriktighet är avgörande för mognad och frihet.
Han uppmanade seminaristerna att skapa en personlig relation med Jesus genom att be och lyssna till Ordet: ”Den som talar lite med Gud kan inte tala väl om Gud!”
Påven underströk också värdet av teologiska studier, eftersom ”Kyrkan alltid har erkänt att mötet med Herren måste få fäste i intellektet.” Studier är ”oundgängliga”, sade han, för att tron ska bli ”fast, förnuftig och kapabel att upplysa andra.”
”Fly medelmåttighet” och lev i gemenskap
Roms biskop uppmanade sedan seminaristerna att ”fly medelmåttighet” och inte låta sig fångas av världslighet, aktivism, algoritmer eller ideologier.
Han varnade också för faran med prästerlig ensamhet: ”En präst i isolering är sårbar... Kyrkan behöver heliga herdar som verkar och uppoffrar sig tillsammans, inte ensamma funktionärer.”
Som avslutning på sitt brev försäkrade påven seminaristerna om sin närhet och bön: ”Ni har en plats i Petri efterträdares hjärta. Seminariet är en enorm och krävande gåva, men ni är aldrig ensamma på denna väg.”
