Påve Leo XIV:s första ord i Turkiet: "Låt oss bygga broar av broderskap och fred"

Vatican News

Påven uttryckte sin tacksamhet för välkomnandet, när han inledde sin apostoliska resa till Turkiet med ett möte i Presidentpalatset i Ankara, där Turkiets president, Recep Tayyip Erdoğan, landets myndigheter, civilsamhället och den diplomatiska kåren och betonade den historiska betydelsen av att hans första internationella resa går till just Turkiet.

”Detta land är oupplösligt knutet till kristendomens ursprung,” sade han, och tillade att nationen i dag fortsätter att kalla ”Abrahams barn och hela mänskligheten till ett broderskap som erkänner och uppskattar olikheter.”

Turkiets historiska roll som brobyggare

Leo XIV återkom flera gånger till resans symbol: bron över Dardanellerna, som pryder hans officiella logotyp för besöket.

”Denna bro förbinder inte bara Asien och Europa, öst och väst,” förklarade han, ”utan förenar först och främst Turkiet.

Han framhöll att Turkiets plats i Mellanöstern, Medelhavsområdet och världen gör landet unikt: en nation vars interna mångfald i sig är en styrka. ”Rn korsväg mellan kulturer och religioner”.

”Enhetlighet vore en utarmning,” betonade påven. ”Ett samhälle lever av mångfald, för det är broarna som binder människor samman som gör ett samhälle civilt.”

Samtidigt varnade han för de ökande globala sociala spänningarna: ”I dag slits mänskliga gemenskaper alltmer sönder av extrema positioner som fragmenterar dem.”

Kristna – en integrerad del av turkisk identitet

Påve Leo betonade att de kristna i Turkiet vill bidra positivt till nationens enhet. Han erinrade om det starka band som den helige Johannes XXIII — ”den turkiske påven” — hade till landet under sin tid som apostolisk delegat i İstanbul på 1930- och 40-talen.

Han citerade den helige påvens ord om att isolering mellan religiösa grupper är en farlig väg: ”I ljuset av evangeliet är det en falsk logik att varje gemenskap bara ska sköta sitt.”

Leo XIV underströk att dessa ord fortfarande talar med kraft till vår tid, då både världen och Turkiet kämpar för att bevara social sammanhållning.

Skydd av skapelsen och kamp mot likgiltighet

Påven lyfte fram landets natur och kulturella rikedom som en påminnelse om människans ansvar för skapelsen: ”Den naturliga skönheten i ert land manar oss att skydda Guds skapelse.”

Han hänvisade även till sin föregångare, påve Franciskus, som varnade för ”globalisering av likgiltigheten”, och betonade att medkänsla, rättvisa och solidaritet måste vara vägledande principer:

”Rättvisa och barmhärtighet utmanar mentaliteten att ’styrka är rätt’.”

Riskerna med AI

I sit tal nämnde också Leo XIV riskerna med oreglerad teknologisk utveckling, särskilt artificiell intelligens: ”AI reproducerar våra egna preferenser och försnabbar processer som, vid närmare granskning, inte är maskiners verk utan mänsklighetens.”

Han uppmanade Turkiet och världssamfundet att ”ändra utvecklingens riktning” och arbeta för att reparera skadorna som fragmenterar den mänskliga familjen.

Familjen som samhällets hjärta

Påven ägnade även en stor del av sitt tal åt familjens betydelse i turkisk kultur och samhällsliv.

”I familjen lär vi oss att utan den ’andre’ finns inget ’jag’,” sade han.

Han berömde Turkiets insatser för att stödja familjen och lyfte särskilt fram kvinnors allt större roll i utbildning, samhällsliv och politik: ”Kvinnor bidrar i allt högre grad till deras lands utveckling och dess positiva inflytande internationellt.”

Han betonade att individualism och konsumerism riskerar att bryta sönder grundläggande mänskliga band, och uppmanade därför till en ”kultur som värdesätter tillgivenhet och personlig förbindelse.”

En stark vädjan om fred i en farlig tid

Vid slutet av talet uttryckte Leo XIV stor oro över världsläget. Han hänvisade till påve Franciskus’ beskrivning av vår tids konflikter som ”ett tredje världskrig som förs bit för bit.”

”Vi får på inget sätt ge efter för detta,” sade han allvarligt. ”Mänsklighetens framtid står på spel.”

Han betonade att de resurser som nu går till våld och geopolitiska maktkamper borde riktas mot mänsklighetens gemensamma utmaningar: ”Fred, kampen mot hunger och fattigdom, hälsa och utbildning, och skyddet av skapelsen.”

Ett löfte om samarbete

Påven avslutade med att uttrycka Heliga stolens vilja att stå tillsammans med alla nationer som arbetar för mänsklig utveckling:

”Låt oss vandra tillsammans i sanning och vänskap, i ödmjuk tillit till Guds hjälp.”

Han uttryckte också hoppet att Turkiet ska agera som kraft för stabilitet i regionen och framhöll att landets många tidigare påvebesök visar dess viktiga roll i dialogen mellan religioner och kulturer.