Påven till augustinersystrarna: Den sanna glädjen finns i gemenskapen med Kristus

Vatican News

Påve Leo XIV mötte på torsdagen deltagarna i den ordinarie federala generalförsamlingen för augustinerkloster i Italien.

I sitt tal prisade påven som själv är augustiner det vittnesbörd som monastiska gemenskaper ger förenade av sina löften att leva enligt den helige Augustinus’ regel.

Han pekade på organisationens synodala dimension, då de ordensmedlemmar som lever i självständiga kloster runt om i Italien möts för att tillsammans fördjupa sin karisma.

Att lyssna på varandra och leva i mångfald, tillade han, erbjuder ett ”profetiskt vittnesbörd om kärlek, särskilt nödvändigt i en värld som på många sätt blir mindre och mindre öppen för dialog och delande.”

Påven Leo fokuserade sedan på tre aspekter av de augustinska ordensmedlemmarnas uppdrag som kontemplativa i Kyrkan.

Han uppmuntrade dem att leva och bära vittnesbörd om glädjen i föreningen med Gud, och hänvisade till den helige Augustinus’ ord om att sann glädje föds ur kärlek och fröjd i Herren.

”Den sanna glädjen för människan, och särskilt för den kristne, ligger i gemenskapen med Herren—i den intimitet med den himmelske Brudgummen som ni genom er kallelse ägnar era liv åt,” sade han.

Påven uppmanade de kontemplativa systrarna att helhjärtat ägna sig åt klosterlivet, leva sin kallelse till liturgi, bön, tillbedjan, meditation över Guds ord och ömsesidig hjälp i det gemensamma livet.

”Detta kommer att föra er frid och tröst, och ge dem som kommer till era klosters portar ett hoppets budskap mer vältaligt än tusen ord,” sade han.

Påve Leo XIV betonade även det kärleksfulla vittnesbörd som de kontemplativa ger till Kyrkan och världen.

Genom att leva det augustinska idealet, sade han, sprider de ”Guds goda doft i världen” och strävar efter att älska varje människa, dolda i bönens tystnad.

”Visa omsorg och uppmärksamhet för varandra, utan buller eller uppvisning,” uppmanade han, ”och var exempel på medkänsla för alla, där behov finns och omständigheterna tillåter.”

Deras ”tysta och dolda kärlek”, tillade han, kan hjälpa dagens samhälle—som ofta är så upptaget av yttre framtoning—att se värdet i ödmjuk, daglig kärlek.

Avslutningsvis lyfte påven Leo fram federationens arbete med att samordna fördelningen av uppdrag, arbete, ekonomi och ibland även ordensmedlemmar mellan deras olika kloster.

”Låt oss minnas vad den helige Augustinus sade,” avslutade påven. ”Det ni längtar efter är vackert och högst älskvärt… Låt denna iver leda er inte till att avvisa ordning, utan till att acceptera den, för utan ordning kan man inte nå det man så innerligt älskar.”