Mässan i Beirut. Leo XIV: Håll fast vid hoppet

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

På förmiddagen den 2 december firade påven Leo XIV mässan med omkring 150 000 troende i Beirut Waterfront – ett kustområde mellan småbåtshamnen och huvudstadens centrum. I detta område har marken har återvunnits från havet med fyllnadsjord och spillror från Beiruts centrum, som jämnades med marken efter kriget i Libanon, innan återuppbyggnaden påbörjades. Waterfront District är nu en modell för stadsutveckling i flera etapper.

Patriarken av Antiochia av grekisk-melkitiska kyrkan, S.B. Youssef Absi höll ett välkomsttal och under ordets liturgi talades engelska, franska, arabiska. Påven predikade på franska.

Tacksamhet

Påven tackade för Herrens närvaro bland dem under dessa glädjefyllda dagar. Han hänvisade till orden i Lukasevangeliet 10:21 “Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre” där även Jesus uttryckte tacksamhet till Fadern. Påven erkände att vi på grund av problem i våra liv har svårt att finna plats för lovord, men uppmanade Libanons folk att lova Herren och känna tacksamhet.

Ni har fått ta del av en sällsynt skönhet som Herren har skänkt ert land.  Samtidigt är ni vittnen till och offer för hur ondskan, i dess olika former, kan fördunkla denna prakt.

Ljus i mörkret

Påven sade att han själv nu har tillfälle att från esplanaden se ut över havet och betrakta denna skönhet som vi läser om i Bibeln. Men denna skönhet, betonade påven, överskuggas av fattigdom och lidande - sår som har präglat landets historia. Han sade att han just hade besökt hamnen för att be vid platsen för explosionen.

Skönheten i ert land överskuggas också av de många problem som plågar er, den bräckliga och ofta instabila politiska situationen, den dramatiska ekonomiska krisen som tynger er och det våld och de konflikter som har väckt gamla rädslor till liv.

Men Guds ord uppmanar oss att finna ljuset i mörkret, sade påven, för att öppna oss för tacksamhet och att leda oss till ett gemensamt engagemang för landets väl.

Vi prisar dig, fader

Påven Leo förklarade att anledningen till att Jesus tackar Fadern är att han uppenbarar sin storhet just för de små och ödmjuka, för dem som inte drar till sig uppmärksamhet. Som Jesaja beskriver som ett skott på trädet. Det rike som Jesus kommer för att inviga kännetecknas av ett hopp om återfödelse när allt annat verkar dö. Påvens uppmaningen var att lära känna igen de små spirande skotten spira.

Jag tänker på er uppriktiga och äkta tro, rotad i era familjer och närd av kristna skolor. Jag tänker på det ständiga arbetet i församlingar, kongregationer och rörelser för att möta människors frågor och behov. Jag tänker på de många präster och ordensfolk som ägnar sig åt sitt uppdrag mitt i många svårigheter och på de lekmän som ägnar sig åt välgörenhetsarbete och främjandet av evangeliet i samhället. För dessa ljus som strävar efter att lysa upp nattens mörker och för dessa små och osynliga skott som ändå öppnar upp för hopp om framtiden, säger vi idag tillsammans med Jesus: ”Vi prisar dig, fader!” Vi tackar dig för att du är med oss och inte låter oss vackla.

Omvändelse i hjärtat

Det handlar om omvändelse i hjärtat och i livet och en insikt om att Gud har skapat oss just för att leva i trons ljus, hoppets löfte och kärlekens glädje, betonade påven. Att avväpna våra hjärtan är det enda sättet att göra detta. Låt oss kasta av oss rustningen av våra etniska och politiska splittringar, öppna våra religiösa bekännelser för ömsesidiga möten och återväcka drömmen om ett enat Libanon i våra hjärtan. Ett Libanon där fred och rättvisa råder, där alla erkänner varandra som bröder och systrar, och där profeten Jesajas ord äntligen kan uppfyllas: ”Då skall vargen bo med lammet, pantern ligga vid killingens sida” kalven och lejonet skall beta tillsammans (jfr Jes 11:6).

Detta är den dröm som anförtrotts er; det är vad fredens Gud lägger i era händer. Libanon, res dig upp! Var ett hem för rättvisa och broderskap! Var ett profetiskt tecken på fred för hela Österlandet!

Påvens bön

Avslutningsvis bad påven:

Bröder och systrar, även jag vill upprepa Jesu ord: ”Jag prisar dig, fader.” Jag uttrycker min tacksamhet till Herren för att jag har fått dela dessa dagar med er. Medan jag bär era lidanden och förhoppningar i mitt hjärta, ber jag att detta land i Östern alltid må lysas upp av tron på Jesus Kristus, rättvisans sol. Jag ber också att Libanon genom Kristi nåd må hålla fast vid det hopp som inte sviker.