Koovakad: Dialog som en pilgrimsfärd för att bygga broar

Giovanni Zavatta - Vatikanstaten

Vägen till dialog, inte bara mellan religioner, är som en pilgrimsfärd, som en indisk thirth-yatra. Vi fullföljer den ”oberoende av vilken religiös tradition vi tillhör” och den innehåller ”liknande dynamik och andliga intentioner”. Man söker inre renhet, mötet med Gud: ”Under pilgrimsfärden finns en önskan att dela med sig av sina djupa trosupplevelser och i detta ömsesidiga delande, upptäcker man en tillhörighet som ger tröst, mod och motivation att gå vidare i livet med förnyad hopp”.

Kardinal George Jacob Koovakad, prefekt för dikasteriet för interreligiös dialog, använde denna parallell när han talade lördagen den 4 oktober vid den interreligiösa firandet av Jubelåret 2025 med titeln Pilgrims of Hope Religions Journeying for Peace. Vid mötet, som anordnades av ärkestiftet i Bombay, betonades vikten av möten, delande och att vandra tillsammans som grund för utvecklingen av en mogen dialog.

Minnet av Nostra aetate

Det var också ett tillfälle att minnas 60-årsdagen (den 28 oktober) av konciliedekretet Nostra aetate om kyrkans relationer till icke-kristna religioner, som ”lade grunden för en blomstrande dialog [...] mellan människor av olika religioner över hela världen”. Dess principer ”har förenat oss och gjort det möjligt för oss att arbeta i en anda av broderskap, vänskap, enhet och solidaritet för mänsklighetens goda”. Den indiske kardinalen Koovakad återkom till temat pilgrimsfärd och nämnde den första påvliga resan till Indien, då Paulus VI i december 1964 besökte Bombay och där han förklarade att vi alla är ”pilgrimer som beger sig ut på vandring för att finna Gud [...] i människors hjärtan. Människan måste möta människan [...] som bröder och systrar, som Guds barn. I denna ömsesidiga förståelse och vänskap, i denna heliga gemenskap, måste vi också börja arbeta tillsammans för att bygga mänsklighetens gemensamma framtid”.

Brobygge mellan religionerna

Kardinal Koovakad återupptog temat för det interreligiösa mötet i Bombay och konstaterade att religionerna ”lär oss att visa kärlek, medkänsla, förlåtelse och barmhärtighet mot varandra. Och påven Leo XIV har betonat att 'religionen, i sin mest autentiska form - inte är en källa till konflikt utan en källa till läkning och försoning'. Med sina andliga och moraliska resurser, som Nostra aetate hänvisar till, har religionerna en viktig roll att spela när det gäller att bygga broar mellan folk av olika trosuppfattningar, kulturer och arv. De är i synnerhet kallade att så frön av hopp [...] och främja fred genom rättvisa, broderskap, nedrustning och omsorg om skapelsen. Interreligiös dialog och samarbete spelar en unik roll när det gäller att bygga broderskap och social gemenskap mellan folken, främja gemensamma insatser för en harmoni och stärka personers engagemang för fredens sak”, sade kardinalprefekten.

Bli hoppets pilgrimer 

Det finns ett akut behov av detta i dagens globala sammanhang, där vi ser en växande cynism och resignation när det gäller att bygga en gemensam framtid för mänskligheten, en känsla av defaitism på grund av den allmänna osäkerhet som härrör från utbredd intolerans, diskriminering, likgiltighet, orättvisa, korruption, nepotism, arbetslöshet och våld, som ibland även begås i Guds och religionens namn. Mötet i Mumbai, avslutade Koovakad, ”uppmanar oss att bli, som påven Franciskus har kallat oss, ’hoppets pilgrimer’, för att föra hoppet till dem som har förlorat det, särskilt de fattiga, lidande, marginaliserade, diskriminerade, förföljda och mest utsatta i samhället”.