Pedagogiska konstellationer - internationell kongress för en framtidspakt

Eugenio Murrali - Vatikanstaten

En mycket händelserik dag för att tillsammans bygga framtidens utbildning. På 60-årsdagen av konciliedeklarationen Gravissimum educationis och några dagar efter publiceringen av påven Leo XIV:s apostoliska brev Disegnare nuove mappe di speranza, som inspirerats av deklarationen, ger den internationella kongressen Costellazioni educative – Un patto con il futuro en effektiv bild av nutiden genom data, erfarenheter, idéer och perspektiv.

En konstellation

Konstellation, som prefekten för dikasteriet för kultur och utbildning, kardinal José Tolentino de Mendonça, påminde om i sitt välkomsttal, är ett begrepp som påven Leo använder i sin senaste text: ”Jag talar om ’konstellation’ eftersom den katolska utbildningsvärlden är ett levande och mångfacetterat nätverk: församlingsskolor och internatskolor, universitet och högskolor, yrkesutbildningscentrum, rörelser, digitala plattformar, service-learning-initiativ och pastorala initiativ i skolor, universitet och kulturinstitutioner”. Påven tillägger i dokumentet att ”varje ’stjärna’ har sin egen ljusstyrka, men tillsammans utstakar de en kurs. Där det tidigare fanns rivalitet ber vi idag institutionerna att samverka: enighet är vår mest profetiska styrka”.

Utbildning – fredens nya namn

”Jag har framför mig – sade han – en församling av framtidens lärare som tar sig an uppdraget att utbilda med övertygelse och engagemang, som ser det som ett kall, en livsstil och en passionerad mission”. I dessa tider som kardinalen har beskrivit som ”utmanande” måste den katolska utbildningskonstellationen reagera kreativt på sina problem och kriser, den måste, ”i en värld som är söndersliten av polariseringar och konflikter”, återuppbygga förtroendet, i övertygelsen om att ”utbildning är det nya namnet på fred”. Bland de prövningar som utbildningsvärlden står inför nämnde kardinalen krisen i relationer, social osäkerhet och ojämlikhet, fördelarna och riskerna med artificiell intelligens.

En absolut prioritet

Även FN:s generalsekreterare António Guterres påminde i sitt meddelande till kongressdeltagarna om att ”utbildning av de yngsta och medborgarna i allmänhet samt livslångt lärande” är en absolut prioritet. Han betonade även vikten och aktualiteten av Gravissimum educationis: ”en referens som måste betonas och påminnas om, med tanke på erkännandet av den universella rätten till utbildning, som involverar mobilisering av utbildare – föräldrar, familjer, samhällen och civilsamhället – och skolans roll som centrum för lärande och solidaritet”. Guterres ser undervisning och lärande som en form av omsorg om skapelsen, ”i en värld som drabbas av de förödande effekterna av krig och klimatförändringar, förstörelse av naturen och föroreningar”.

En atlas för katolsk utbildning

Om man summerar antalet elever från förskola till universitet är det hela 71,9 miljoner som är inskrivna i 231 568 katolska utbildningsinstitutioner över hela världen. Detta är den betydelsefulla uppgift som Antonello Maruotti, professor i statistik vid Lumsa i Rom, redovisade i sitt anförande. I spetsen för den katolska utbildningsvärlden ligger Afrika med 30,8 miljoner elever, följt av Asien med 15,2 miljoner och Europa med 10,4 miljoner. Av de många uppgifterna framgår det å ena sidan att ”kyrkan finns där behovet är som störst”, i Afrika och Asien, men att den även i Europa, där skolorna är mindre och mer spridda, är ett värdefullt bidrag till inkluderingen av förorterna. Dessutom är en interaktiv atlas över katolsk utbildning under utarbetande, som kommer att möjliggöra en kontinuerlig uppdatering av uppgifterna.

Aktualiteten i en rättighet

I centrum för den första sessionen, som modererades av sekreteraren för dikasteriet för kultur och utbildning, ärkebiskop Carlo Maria Polvani, stod aktualiteten i den universella rätten till utbildning. Teologen och filosofen Francesc Torralba i Roselló utvecklade temat utifrån Gravissimum Educationis och betonade vikten av en harmonisk utveckling av varje individs dolda potential: ”Som filosofen och helgonet Edith Stein säger, att utbilda någon innebär att upptäcka vad den personen är kallad att bli, att få fram den grundläggande strävan så att den kan bli verklighet”. Men rätten till utbildning beror också på utbildningens kvalitet. Ordensgeneral för Jesu sällskap, fader Arturo Sosa Abascal, hänvisade i detta sammanhang också till det globala utbildningsavtal som påven Franciskus eftersträvar och drog slutsatsen att ”utmaningen att evangelisera genom att undervisa och undervisa genom att evangelisera fortsätter i kampen för rätten till en kvalitativ utbildning för alla”.

Syster Miriam Altenhofen, representant för Internationella unionen av generalsuperiorer (UIGS) talade om de religiösa ordnarnas bidrag till denna rättighet.  Hon påminde om att verkligheten fortfarande är långt ifrån målet om utbildning för alla, särskilt i krigsområden och områden med extrem fattigdom – ”det räcker med att titta på Gaza, Syrien eller Ukraina” – men också om att kyrkan arbetar för att fylla dessa luckor. Aktualiteten i denna universella rättighet framhölls också av Hervé Lecomte, generalsekreterare för den internationella organisationen för katolsk utbildning ( OIEC ), av Francisco Ramirez Yañez, ordförande för den internationella federationen för katolska universitet, och av Elena Beccalli, rektor för det katolska universitetet Sacro Cuore och ordförande för den europeiska federationen för katolska universitet, som konstaterade: ”Jag insisterar på att framtiden för det århundrade vi lever i kommer att bero på den roll vi kan ge utbildningen i alla delar av världen. Tack vare de möjligheter som den digitala tekniken erbjuder kan utbildningen bli den verkliga drivkraften för att skapa seriösa fredsprocesser, minska ojämlikheterna mellan olika regioner på jorden, främja människans värdighet och utbilda kvinnor och män som strävar efter det gemensamma goda.” Inför förändringar

Inför förändringar

Den föränderliga kontexten är utan tvekan en av utmaningarna inom utbildningsvärlden. Av denna anledning valde den andra sessionen, som modererades av biskop Paul Tighe, sekreterare i dikasteriet för kultur och utbildning, att fokusera på den kontext som studenter och lärare lever och verkar i. Den kände filosofen Luciano Floridi, en av de främsta experterna på digital etik, fokuserade på framtiden för utbildning i samhället och betonade utbildningens betydelse för språkkunskaper: ”Att lära sig ett ämne är liknande som att lära sig ett språk, ett system av symboler och regler för att skapa mening”. Att behärska olika språk hjälper oss att navigera i en komplex värld, att gå från passiv till aktiv kunskap. Floridi förklarade till exempel att ”att lära sig musikens språk gör det möjligt för en elev att bli en låtskrivare istället för en enkel konsument”. Ett sätt att sätta människan i centrum igen.

Denna centrala roll som människan och relationerna spelar togs också upp i inläggen av Jorge Audy, expert på pedagogisk innovation, och syster Veronica Donatello, ansvarig för den nationella tjänsten för pastoral omsorg om personer med funktionsnedsättning inom den italienska biskopskonferensen. Syster Donatello fokuserade särskilt på den inkluderande dimensionen av katolsk utbildning, eftersom, som hon påpekade, ”funktionsnedsättning inte är en begränsning som måste korrigeras, utan en plats för uppenbarelse och en särskilt känslig utmaning för den autentiska innebörden av att utbilda”. Filosofen Filomeno Lopes engagerade åhörarna i en reflektion över framtidsutsikterna och utmaningarna för utbildning och kultur i Afrika, vars uppgift är att sträva efter verklig oberoende från det koloniala arvet.

Nya projekt

Förmiddagen avslutades med en presentation av de nya projekten från avdelningen för kultur och utbildning. Monsignor Davide Milani, generalsekreterare för stiftelsen ”Gravissimum educationis – Cultura per l’educazione”, talade om projektet ”Observatorium för globala ojämlikheter i tillgången till utbildning”, som syftar till att analysera de hinder som förhindrar många från att få utbildning och dessutom synliggöra det katolska utbildningsnätverkets bidrag. En första karta över denna konstellation har skapats tack vare bidrag från konstnären Adriano Attus. Vittorio Calabrese, konstkonsult vid Aea Consulting, presenterade initiativet ”Observatorium för kyrkan och samtida visuella kulturer”, som har utformats för att besvara en enkel men djupgående fråga: hur kan kyrkan bättre förstå och interagera med de visuella språk som präglar vår tid? Nuno Crespo, lärare vid en konsthögskola och forskare vid CITAR, beskrev slutligen den första Triennale d'Arte delle Università Cattoliche (Triennalen för konst vid katolska universitet), som är en utställning som sprids över hela världen och erbjuder en möjlighet till utbyte i mångfald.

Utbildning i osäkra tider

På eftermiddagen berikades programmet ytterligare med sessionerna ”Utbilda till hopp i osäkra tider”, modererad av fader Andrea Bozzolo, ordförande för konferensen för rektorer vid påvliga universitet och institutioner i Rom, och ”Återupprätta pakten med hoppet: katolska skolors och universitetens utbildningsmässiga och kulturella engagemang”, ledd av Isabel Capeloa Gil, ordförande för Strategic Alliance of Catholic Research Universities.

Även dessa sessioner gästades av mycket viktiga talare: fader Gary McCloskey, expert på augustinsk pedagogik, moralteologen fader James F. Keenan, chef för Millennium Institute for Depression and Personality Research vid Pontificia Universidad Católica de Chile, Alex Behn, konstnären Tommaso Spazzini Villa, kardinalerna Antoine Kambanda och Mario Poli, ärkebiskop Elias Gonsalves och koordinatorerna för Global Compact on Education, fader Ezio Bono och Carina Rossa.

Under kvällen ett uppträdande av kören från påvliga institutet för kyrkomusik. Dagen avslutades med två höjdpunkter: en dialog med 2023 års nobelpristagare i litteratur, Jon Fosse, och ett föredrag med titeln ”E siamo usciti a vedere le stelle” (Och vi gick ut för att se stjärnorna) av fader Guy Consolmagno, astronom vid Vatikanens observatorium.