Vatikanen

Monsignore Gallagher: Bygga fred på terrorbalans - moraliskt oförsvarligt

I en föreläsning torsdagen den 13 november vid Centralitaliens teologiska fakultet i Florens, betonade Vatikanens sekreterare för relationer med stater och internationella organisationer Pauls Richard Gallagher behovet av att bevara mänsklighetens principer i dagens värld

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Vatikanens sekreterare för relationer med stater och internationella organisationer, ärkebiskop Paul Richard Gallagher, höll en föreläsning torsdagen den 13 november vid Teologiska fakulteten i Centrala Italien i Florens, med titeln Kärnvapenhotet: nya riskscenarier och kristnas engagemang.

“bräcklig terrorbalans på vilken det är omöjligt att bygga fredliga och varaktiga relationer.”

Hotretorik

Konfrontation och maktkamp har med bildandet av nya allianser återuppväckt en hotretorik, särskilt när det gäller kärnvapen, betonade Gallagher. Världen bevittnar en kapprustning. Inför osäkerheten intar man instinktivt en defensiv hållning, som försvårar kommunikationen. Dessutom förstärker dagens informationssamhälle, som i hög grad bygger på bilder, denna uppfattning genom att visa upp militära kapaciteter. Den hotfulla hållningen leder till en bräcklig terrorbalans på vilken det är omöjligt att bygga fredliga och varaktiga relationer.

Trädgård eller spillror

I encyklikan Pacem in Terris (1963) uppmanade den helige Johannes XXIII till fullständig nedrustning för att upplösa krigspsykosen. Det handlar om att ersätta maktens logik med ömsesidigt förtroende, sade Gallagher. En balans som bygger på terror och ömsesidiga maktdemonstrationer kan på inget sätt garantera äkta fred utan bidrar tvärtom till att öka risken för och den destruktiva omfattningen av en eventuell konflikt. Det är moraliskt oförsvarligt och strategiskt ohållbart att bygga fred på hotet om total förstörelse eller på illusionen att stabilitet kan uppnås genom ömsesidig förstörelsekraft. Som helige Johannes Paulus II uttryckte det år 2000: ”Mänskligheten förfogar idag över verktyg av oerhörd kraft: den kan göra denna värld till en trädgård eller reducera den till en hög med spillror”.

“Freden kommer som ett resultat av rättvisans frön och modigt förlåtande”

Faran med ny teknik

Den kontinuerliga tekniska moderniseringen av militär kapacitet ökar risken ytterligare. Gallagher påminde om att även artificiell intelligens idag används i krigssyfte på ett allt mer hänsynslöst sätt. Flera vapen kan nu identifiera och träffa mål utan mänsklig inblandning, men aldrig ersätta människans omdöme och etiska beslut. Dokumentet Antiqua et Nova om artificell intelligens, varnar för att autonoma dödliga vapen kan ytterligare sudda ut gränserna mellan vad som är tillåtet och det blir svårare att tillämpa proportionalitetsprincipen – en grundpelare i humanitär rätt och teorin om rättfärdig krigföring – som kräver att användningen av våld begränsas. Det krävs djupgående konsekvenser för skyddet av grundläggande humanitära principer och för mänskligheten i sig.

Som fäderna vid Andra Vatikankonciliet betonade, måste man betrakta krig med en helt ny mentalitet. Som påven Leo XIV uttrycker det: ”en avväpnad och avväpnande, ödmjuk och uthållig fred”. Något som Gallagher sade kräver dialog och fredliga medel för att lösa internationella tvister: Freden kommer som ett resultat av rättvisans frön och modigt förlåtande.

Aldrig mer krig

Kyrkan har sedan medeltiden alltid kunnat räkna med starka förespråkare för fredlig konfliktlösning. Pius IX fördömde krigets skandal och ratificerade den första Genèvekonventionen 1864, där han klargjorde att kyrkan aldrig skulle föra krig. Alla hans efterträdare bestämt fördömt krig. ”Aldrig mer krig, aldrig mer krig”, sade den helige Paulus VI vid Förenta nationerna 1965. På samma sätt underströk den helige Johannes Paulus II att krig inte har plats i människans framtidsplaner. Påven Franciskus påminde i sitt budskap till Världsfredsdagen 2017 om att ”då de kan motstå frestelsen att hämnas, kan våldsoffren bli de mest trovärdiga aktörerna i icke-våldsamma fredsprocesser”. Och i det senaste apostoliska brevet till 60-årsdagen av konciliedekretet Gravissimum educationis betonade Leo XIV vikten av att ”lyssna och erkänna den andre som ett gott, inte som ett hot”.

Etiska principer

Ärkebiskop Gallagher betonade vidare vikten av att bevara mänskliga principer i det internationella sammanhanget. Den nya mentalitet som konciliet påminner om kräver ett seriöst engagemang för respekten för humanitär rätt. Avsiktliga attackerna mot civila och infrastruktur och banalisering av grymheterna undergräver människans värdighet och försvagar hela det normativa systemet i Genèvekonventionerna. Det kan inte finnas någon äkta fred om denna ram inte skyddas, underströk Gallagher. Det är absolut nödvändigt att upprätthålla skillnaden mellan civila och stridande och bekräfta principen om proportionalitet och försiktighet. Vi måste återupptäcka de etiska principer som ska vägleda mänskligt handlande.

Helhetssyn baserat på rättvisa och kärlek

Som påvarna sedan Andra Vatikankonciliet har påpekat, är det en illusion att reducera fred till enbart frånvaron av konflikter. Kärnvapenhotet och terrorbalansen kan inte utgöra grunden för en verklig, rättvis och varaktig fred. Det behövs en helhetssyn på säkerhet, baserad på rättvisa och kärlek. Sammanfattningsvis menade Gallagher att den okontrollerbara förstörelsekraften kräver djup reflektion, uppriktig dialog mellan de olika aktörerna och fast åtagande att fastställa en solid regelram.

Endast genom att bygga ömsesidigt förtroende och främja en fredskultur blir det möjligt att gå vidare på vägen mot avmilitariseringen av världen. Som påven Leo XIV påminde om i sitt apostoliska brev om utbildning: ”Den katolska utbildningen har till uppgift att återuppbygga förtroendet i en värld präglad av konflikter och rädsla, genom att påminna om att vi är barn, inte föräldralösa: ur denna medvetenhet föds broderskapet”.