Påvens audiens: Tröst är en enorm gåva i det andliga livet

I sin katekes vid den allmänna audiensen på onsdagen fortsatte påven Franciskus sina reflektioner om "urskiljningsförmågan", med fokus denna vecka på andlig tröst.

Charlotta Smeds – Vatikanstaten

Andlig tröst är "en djup upplevelse av inre glädje, bestående av att se Guds närvaro i allt", sa påven Franciskus vid onsdagens allmänna audiens på Petersplatsen.

En inre rörelse som berör på djupet

Påven fortsatte på onsdagen sin serie trosundervisningar om "urskiljning" och efter att han talat om misströstan handlade dagens katekes om tröst - "den inre rörelse som berör på djupet. Alla som upplever tröst känner sig "omslutna av Guds närvaro på ett sätt som alltid respekterar hans eller hennes egen frihet."

Påven påminde sedan om upplevelsen av tröst i helgonens liv som bland andra Augustinus, Franciskus, Ignatius av Loyola och Edith Stein (S:ta Teresa Benedicta av korset) beskriver. ”Framför allt”, sa han, ”berör trösten hoppet och sträcker sig mot framtiden. Trösten ser framåt, påbörjar en resa, gör så att vi kan ta initiativ som alltid har skjutits upp eller som vi inte ens har kunnat föreställa oss, som dopet var för Edith Stein. ”

Den helige Andens gåva

Han tillade att tröst inte kan dirigeras eller programmeras efter behag, eftersom den är en gåva från den Helige Ande som "tillåter en förtrogenhet med Gud som upplöser förtvivlan." Han tog den heliga Therese av Lisieux som exempel, vars "fantastiska beskrivning av andlig tröst" låter oss känna "en känsla av ömhet till Gud som gör oss djärva i vår önskan att delta i hans eget liv."

"Med denna tröst ger vi inte upp inför svårigheter", sa påven.

Faran för falska tröst

Men påven Franciskus varnade också sina åhörare för farorna med falsk tröst, mer blixtrande och bullrigare än den autentiska trösten, som leder till att vi sluter oss i oss själva och glömmer Herren. Påven citerade den helige Bernard och sa: "Detta är som att söka Guds tröst snarare än tröstens Gud."

Påven avslutade sin katekes med varningen: "Även vi riskerar att leva vårt förhållande till Gud på ett barnsligt sätt, att reducera relationen till något som vi använder och konsumerar, och så förlorar den vackraste gåvan, som är Gud själv."